Olika sätt att vara sjuk

I flera år såg jag på sjukdom som en svaghet, som något som jag måste besegra. Det var en inkräktare som absolut inte skulle få tillgång till mitt liv. Varje gång sjukdomen vann ett slag i vårt mångåriga krig kände jag mig dålig och än mer beslutsam att låtsas om att jag mådde jättebra. Med resultatet att alla trodde att jag mådde jättebra och därför också orkade med lika mycket som vanligt, vilket jag glatt låtsades att jag gjorde. Att vara sjuk stämde helt enkelt inte med min självbild – en stark, självständig kvinna i karriären, iskall och obrytbar. Tss… Vilka fåniga illusioner! Varför skulle jag vara sån?

Jag har, efter femton år, börjat acceptera att jag är sjuk. Det är en lång process men det är rätt skönt att börja göra det. Och faktum är, och det är smått ironiskt kan man tycka, att det är först då som jag kan känna att jag börjar vinna. Nu när jag kan acceptera att jag ibland mår sämre så behöver jag inte lägga så mycket fokus på att gömma smärtan och därför tar sjukdomen upp mindre av min energi. Självklart finns det tillfällen då jag är förbannad och tycker att livet är orättvist, det är det ju för alla, men nu är det såhär. Själva definitionen av en kronisk sjukdom är ju att den kommer att följa mig hela livet, så då får jag väl leva med det då. Och göra det bästa av tiden jag har här.

Järntabletter

Här är ett hett tips: Om du har diagnosen Ulcerös Colit, ät INTE järntabletter. Det kan trigga igång ett skov. Jag är ganska säker på att det är anleningen till att jag är sjuk just nu. Järntabletter utskrivna av min läkare. Tack. Tack och bock.